Man glömmer så fort

God kväll jag kom nyss in från kvällspromenaden med hundarna och fastnade i hallen en stund. Insåg plötsligt att jag är riktigt nöjd! Väldigt skön känsla. Började att fundera på hur det såg ut innan, jag måste nästan ha förträngt den bruna trasiga vävtapeten, den ohyggliga mattan, och den mycket nedslitna trappan. Trappan ja... det är tur att man glömmer så fort. Den trappan var nog det mest tålamods krävande jag gjort. Den från början så fina trätrappan hade gömts bakom mycket lim och en plastmatta med plastkant över den profinsågade kanten. Det tog många timmar hårt arbete, jag måste erkänna att jag funderade ett par gånger på vad jag gett mig in. Men fin blev den och stolt är jag att jag inte gav upp som jag så lätt kan göra när saker tar tid.
Hallen är nästan klar, just nu jobbar vi med trappräcket uppe sen ska ni få se bilder från övervåningen.